Saknig

Känner mig lite saknig ikväll. Det kommer och går i perioder. Just nu är jag inne i en saknigperiod. Vill bara vara nära J. Ha honom i närheten. Snart så kanske...


Älskar Me2You-nallarna!


♥Världens Bästa Lillebror!♥

Jag har världens bästa lillebror. Faktiskt! Det går inte att diskutera eller förhandla om. Han är världens bästa. Det har han alltid varit, och kommer alltid att vara. Jag brukar bara inte deklarera det så ofta. Det borde jag kanske göra?

Anyway, idag fick jag en present av nyss nämnda lillebror. Inte vilken present som helst utan en Nikon D3100 VR. Oh boy! Som tack för att jag tar hand om Åke på dagarna. Jag sa att det var alldeles för mycket och inte nödvändigt, men det var inte diskutabelt sa han. Och nu sitter jag här med en Nikon D3100 VR. Oh boy! Det blev en riktigt bra dag. Nästan som julafton!

TACK lillebror!♥

Havreflarn & Äppelkaka

Baksuget poppade upp igår, men då var klockan lite för mycket för att börja stöka runt. Alltså fick baket vänta tills idag. Sagt och gjort, det var bara att sätta igång. Havreflarn med chokladkräm stod på listan. Efter ett antal svordomar och förbannelser över flarnens oförmåga att samarbeta, så blev det till slut riktigt bra. Riktigt lyckat! Ja, nu är det ju ingen som provsmakat dem ännu men de ser lyckade ut!


E
fter att havreflarnen var färdiga, så var baksuget ändå inte helt stillat. Därmed tog jag med mig Åke ut i solen och plockade in lite äpplen från trädgården. Det är ju äppelsäsong, så vad passar bättre än att göra en äppelkaka? Precis, ingenting! Så nu står en rynkande varm mjuk äppelkaka med doften av kanel och väntar på att någon ska komma och äta den.





Förtroende

Igår kväll dök en vän upp på Facebookchatten. Det var längesedan vi pratade. De senaste åren har kontakten varit sporadisk. Båda har varit upptagna med sitt, men ett litet hej! passerar mellan oss då och då.

Hon berättade något. Något hon själv kämpar med att acceptera och känna sig bekväm med. En sak som ytterst få vet. Jag tackar för förtroendet. Glad över att hon vet att jag tycker om henne som hon, för den hon är.


(Bild lånad här)


Gäspig

Jag säger som Nalle Puh förmodligen skulle sagt; idag är en gäspig dag. Av någon, ännu okänd, anledning är jag otroligt gäspig idag. Det brukar sällan inträffa förrän efter lunch. Man skulle kunna tro att jag ägnar mig åt käkgymnastik, men så är inte fallet. Jag gäspar. That's it! Fast jag börjar få träningsvärk i käkarna, det skall icke förnekas.

Little Too Much

En favorit!


Fika & Lunch

Det verkar vara populärt att lägga in bilder på intagna måltider. Jag vill ju inte vara sämre, så här kommer dagens förmiddagsfika samt lunch på bild.


Kaffe med en bull innehållandes citrusfyllning

Grillad kycklingfilé samt grilled cheese med sallad


Resultat

Denna höstruskiga tisdag har ägnats åt research. Research inför det som troligtvis kommer att bli min c-uppsats i engelska. Det känns skönt ha ämnet klart. Någorlunda klart i alla fall. Ännu bättre känns det att min researhch har gett resultat. Det går långsamt framåt. Idén börjar så smått klarna. Hjärnan spinner på. Nya idéer, vinklar och inslag poppar upp. Just nu verkar det rent av som att det kommer att kunna bli någonting av min idé, men en hel del research återstår innan det är möjligt att knyta ihop trådarna och få ner det på papper.


Blocket som innehåller alla idéskisser


På Hjärnan

Efter att ha hört den ett par gånger på radio, så har denna låt just nu fastnat i mitt huvud. Lite Winnerbäck-feeling över den.


Ljus

Anders och jag tog en tur till Hem & Hobby i Hjo i söndags. Jag var på ljushumör. Det kan ha berott på vädret. Jag kom hem med ett ljusfat, dekorationsstenar och två ljus. Tanken är att jag ska arrangera det hela lite snyggt innan höstmökret faller på riktigt. Dock insåg jag att jag behöver en påse med vita stenar till. Dessutom är det en detalj till som saknas. Förhoppningsvis blir slutresultatet som jag tänkt mig det. Idag hade varit en utmärkt dag att inviga arrangemanget, om det bara varit färdigt. Regnet öser ner och det är ytterligare än höstruskig dag. Fy!
 


Inköpen


Rosa

Man ska rosa dem som förtjänar det. Det har jag gjort idag. Jag tyckte att det fanns två stycken som förtjänade det. Bara för att de finns. Och för att de betyder mycket.


Bärgningspremiär

Inte nog med att dränkt-katt-looken fick en rejäl uppsving i lördags. Jag blev även av med oskulden vad gäller bärgningsbilar. I alla fall vad gäller att fraktas med en. Jag har umgåtts med en bärgningsbil förut. Mitt i natten. För några år sedan. Fast då räckte det med lite kärlek bilar emellan och sedan kunde jag köra vidare. Nu har jag varit med om premiärturen med en bärgningsbil. Sittandes i bilen på flaket. Dé du!

En trasig bil är a l d r i g roligt. Det är mest kostsamt. Trots det så var det faktiskt ganska roligt! Hur ofta blir man liksom strandad på en liten väg ute på vischan för att abs-bromsarna låser sig och bilen vägrar röra sig en ynka liten bit? Inte särskilt ofta!

Vi fick snällt invänta bärgaren, en dryg halvtimme, och sedan titta på när han vinschade upp bilen på flaket. Mamma frågade om vi kunde åka med honom in till stan. "Absolut, en i bilen och två på flaket", fick hon till svar. När han såg hennes skeptiska min lade han till, "Ja, jag skojar inte". Jag hade redan insett att han inte skojade. När bilen väl stod i brant lutning på flaket var det bara att klättra upp och hoppa in i bilen innan han rätade upp och flyttade upp bilen på plats ovanpå lastbilen. Spännande värre!

När man väl vant sig vid gungandet och insett att bilen nog inte skulle ramla av, så var det faktiskt ganska kul att sitta där uppe på flaket. Det var lite som att åka en småbarnsvänlig berg-och dalbana. Jag kan absolut tänka mig att göra det igen om oturen skulle vara framme.

Väl tillbaka hos Christina igen, vi fick ta kassarna i bilen och gå hem till henne medan mamma åkte med bärgaren och hämtade ut hyrbil, så blev kaffe och en bit choklad belöningen för dagens bravader. Inte dumt alls! Långt senare än vad vi ursprungligen planerat återvände vi sedan hem i en Ford Mondeo. Det blev minst sagt en ovanlig lördag!
 


Bärgning pågår


Tekniskt Begåvad

Ibland imponeras jag av mig själv. Just nu är det ett sånt tillfälle. Jag har kommit på hur man göra för att spara skärmbilden som bild. Screen capture. Det är inte alls svårt. Riktigt enkelt faktiskt. Trodde inte det gick på min telefon. Jag är inte innehavare av en iPhone. Det var slumpen, och min klåfingrighet, som upplyste mig om att det är fullt möjligt att spara skärmbilden även på min telefon. Får man pluspoäng när man slumpmässigt upptäcker sånt? Det borde man få! Mica vs. Tekniken 1-0. Ha! Inte för att jag så här på rak arm kan säga vad jag har för nytta av denna nyfunna kunskap, men om jag någon gång skulle behöva så vet jag hur man gör. Så dé så!


Bildbevis från i morse!


Brevskörd

Posten var tidig idag. För ovanlighetens skull. Lagom till frukost dök den upp. Med två brev till mig. Härligt! Då är frukostläsningen räddad!


Frukostläsning!


Ingen Vanlig Lördag

Lördag blev ett enda äventyr. I alla fall om man ser på det från en optimistisk vinkel. Det blir mycket roligare då, så vi håller oss till optimistisk.

Mamma och jag begav oss till Lidköping för att träffa Christina och lämna ett katthus(?) till hennes mammas katt, Virus. Virus uppskattade gesten. Det hade åskat i Lidköping på morgonen liksom det även åskade här hemma när vi gav oss iväg. Regnet och åskan återvände när vi just anlänt Lidköping. Mindre mysigt. Christinas mamma gillade inte åskan och hoppade in i bilen med oss.

Det blev en tur till Lidens handelsträdgård. Ett riktigt mysigt ställe - när solen skiner. Mindre mysigt i ösregn och rejäl åska. Fy vilket åskoväder! Hoppade högt mellan varven. När vi, efter att ha strosat runt ett bra tag, lämnade stället så hade regnet och åskan upphört. Ja, det mullrade lite i kanterna men inte mer.

Vi hade tänkt äta lunch ute på Spiken. Vädret avskräckte dock från det. Vi bestämde oss för att laga till något hemma hos Christina. Innan vi hunnit kommatill skott så hade molnen börjat avlägsna sig och vi bestämde oss för att chansa på Spiken.

Himlen var grå över Spiken. Vänern låg mörk och det mullrade i horisonten. Dessutom var det ganska folktomt och många fiskebodar hade stängt. Redan. Sommaren är inte slut än! Vi var dock inte helt ensamma. En del optimister hade tagit sig dit. Vi gick längst ut och beställde vår lunch. Satte oss vid ett bord utanför. Maten kom och vi hann ungefär halvvägs innan regnet återigen gjorde entré.

Dumt att chansa, så vi tog tallrikarna och gick in i fiskeboden medan regnet ökade i styrka. Även åskan kom närmare och blixtar började på nytt lysa upp himlen. Vi avslutade lunchen på stående fot och bestämde oss för att förflytta oss till bilen innan ovädret brakade loss ordentligt. Vi kom inte många meter innan himlen öppnade sig över oss.

Sedan var det bara att förflytta sig mellan skyddsplatser när det värsta öset för en stund upphörde. Vi hann dock bli dyngsura, men roligt hade vi! Det var väldigt skönt att få sätta sig i bilen - skyddad från regn och åska.


Regnet det bara öser ner...i någorlunda lä från regnet, Spiken


Stora Stövlar

Ännu en gång har jag tillsammans med Anders varit ute på svampjakt. Denna gången mer oplanerat och dessutom i väldigt varierande väderlek. Ena stunden sol. Andra stunden regn. Det är bara att konstatera att vädret lider av svår beslutsångest. Don't we all?

Jag hade sandaler på mig. Anders sa att det skulle bli sol. Vi skulle inte plocka svamp eftersom det var för blött. Jo tjena! Tydligen är det inte enbart en kvinnas privilegium att ändra sig. Eftersom sandaler i regnvåt skog inte är det ultimata så fick jag låna Anders stövlar.

Det är bara att konstatera att vi inte har samma skostorlek. Jag har vanligstvis 40-41. Anders har 44-45. Mina fötter drunknade i hans stövlar. Dessutom var de betydligt bredare än mina fötter. Jag halkade mest runt i dem, tappade dem och fick inte speciellt mycket svamp plockad. Jag var dock torr om fötterna. Och lite kantareller fick vi med oss också, även om det mest var Anders förtjänst.


Färgglada svampar på Lidens Handelsträdgård


Sol över Vättern

2011-08-28_13_25 (MMS)

Sol över Vättern


Åker hemifrån i en Renault Clio...byter ti...

2011-08-27_19_14 (MMS)

Åker hemifrån i en Renault Clio...byter till bärgningsbil...och kommer hem i en Ford Mondeo.


Kaffe och choklad som återhämtning

2011-08-27_16_59 (MMS)

Kaffe och choklad som återhämtning


...otäckt att åka på bärgbilsflaket.

2011-08-27_15_59 (MMS)

...otäckt att åka på bärgbilsflaket.


Äventyret fortsätter...

2011-08-27_15_50 (MMS)

Äventyret fortsätter...


Sen återkom ösregnet och åskan...

2011-08-27_14_09 (MMS)

Sen återkom ösregnet och åskan...


Lunchtallrik m vitlök- o honungslax vid Sp...

2011-08-27_13_50 (MMS)

Lunchtallrik m vitlök- o honungslax vid Spiken till tonerna av åskmuller.


Lunchvy. Efter regn och åska. Mullrar fort...

2011-08-27_13_41 (MMS)

Lunchvy. Efter regn och åska. Mullrar fortfarande i kanterna.


Vill ha!

2011-08-27_12_21 (MMS)

Vill ha!


Bilder

Jag har varit dålig på att fotografera på sistone. Vet inte varför. Här kommer i alla fall lite bilder från dagen.



Fin kille!

Farmors clematis

Äpple

Rönnbär

Kastanjeskott

Svarta vinbär

Fokuserad


En Favorit

Den här låten är en av mina absoluta favoriter. Så vacker! Kan känna igen mig i texten. Och melodin är underbar!


Usch!

Idag fick syster yster bekräftat det som hon misstänkt en tid. Hon lider av endometrios. Misstanken kom av att det inte enbart kunde vara njursten som orsakar smärtorna. Det har varit alldeles för mycket smärta för att njurstenarna ska kunna vara de enda bovarna i dramat. Nu är det bekräftat.  Även om det känns skönt att veta vad smärtorna beror på, så är det ju samtidigt tråkigt att det inte var något som gick att åtgärda. Suck. Hon är bara 24 år. Det känns inte riktigt rättvist. Förvisso är ju livet sällan rättvist. Hoppas att smärtorna kan kontrolleras nu när man vet vad de beror på. ♥Tänker på Dig, syster yster!♥


Gerbera - syster ysters favoritblomma

(Bild lånad från allposters.com)


Dagens Fundering

Hur besvarar man bäst en kommentar? Man skriver så klart, duh! Eller rättare sagt; var besvarar man bäst kommentarer? Jag brukar besvara dem i det inlägget där de skrivits, men många besvarar dem i kommenterarens egna inlägg. Vilket sätt är bäst? Någon som har en åsikt i ämnet?


(Bild lånad från Baggagereclaim)


So Far...

idag har jag:

avbokat ett möte. Känner mig som ett vrak

fått komplimangen(?): men hur låter du? Tack! Man ska se det positiva, så vi tolkar det som en komplimang.

hunnit nysa 12 gånger! Om nysning varit en OS-gren hade jag lätt kunnat titulera mig OS-guldmedaljör.

en hund som konsekvent vägrar förstå vad lugn betyder och istället skuttstudsar. Inte lätt att vara liten!

sagt nej! fler gånger än vad som är nyttigt!

nyttjat en förpackning näsdukar. Onödigt vetande? Oh yes!

varit på väg att ramla ner för yttertrappan, men i sista sekund hittat balansen. Phew!

förbannat svärmen av småfåglar som envisas med att hänga i träden. Fy, usch och tvi! Jag avskyr fåglar!

hunnit muttra över 2 telefonförsäljare! Envisa rackare de där!

snart druckit dagens första mugg te. Varmt och gott för halsen!

njutit av solen(!) under en skuttstudspromenad med Åke i trädgården. Härligt med sol!

frågat Åke varför han skäller på grannens hästar. Lönlöst att fråga för man får inget svar.

förbannat min dator som envist fortsätter krångla. Förbannade manick!

återigen vilat ögonen på alla rönnbär på trädet och än en gång insett att om skrönan stämmer så blir det ännu en kall vinter! Huga!

trots allt känt mig en gnutta piggare än igår. Heja!

planerat att ta tag i berget av disk. Pust!

...och klockan passerade just 10.


Räddare i Nöden

Mamma besvarade mitt nödsms. Nu kan jag återigen andas genom näsan. Det känns bra. Mycket bra! Särskilt bra känns möjligheten att faktiskt få lite sömn i natt. Mer nässpray åt folket, eller i alla fall oss förkylda!



Bröllopsdag

Idag firar mina föräldrar 32-årig bröllopsdag. Det är lite imponerande. ♥GRATTIS!♥


Va?!?

Lyssnar på P4 Skaraborg. De har önskemusik mellan 11:30-12:00. Lite charmigt. I alla fall vanligtvis. Idag spelar de julsånger. För att folk önskat det. Visserligen blandat med annan musik, men ändå. Vem vill höra julsånger i augusti? Det är verkligen inte OK. Jag satte nästan teet i halsen när "Julskinkan har rymt" strömmade ut från radion. Fy!

i augusti?


Snörvel, Snörvel

Det blev en ganska så sömnlös natt. Näsan bestämde sig för att börja rinna. Halsen skavde. Däremellan körde jag marathonnysningar, dvs sådär fyra-fem nysningar i rad. Flera gånger om. Så mycket sömn blev det inte. Släpade mig ur sängen i morse för att utfodra Åke och strosa runt i trädgården. Sedan har jag fastnat på stolen här i köket. Med en mugg te. Halstabletter och en hög näsdukar. Det enda jag saknar är nässpray. Den var slut. Så nu sätter jag mitt hopp till att någon tar mina nödsms på allvar och anländer med nässpray någon gång under dagen.

Humor

Jag fullkomligt ÄLSKAR "Skenet Bedrar" eller "Keeping Up Appearances" som är den brittiska orginaltiteln. Hyacinth är fullkomligt vidrig, jag vet, men skådespelarinsatsen är fantastisk. Alla skådespelarinsatser är fenomenala. Konceptet är genialt. Jag älskar det! DVD-boxen finns i min ägo. Jag har sett avsnitten flera gånger om. Trots det skrattar jag lika mycket varje gång jag ser om dem. Så himla kul!

Nu när jag inte är i toppform så är "Skenet Bedrar" är helt klart den bästa muntra-upp-serien. Det är precis vad jag behöver. Därför blir det ett litet marathon ikväll. Jag tänker tillbringa kvällen tillsammans med Hyacinth, Richard, Elizabeth, Onslow och co. Roligare än så blir det inte!


Min älskade box!

Utskällning

Förut när vi var ute gav Åke en rejäl utskällning. Ja, jäklar vad han tog i! Det var en utskällning efter noter. En av trädgårdens svartvinbärsbuskar var det som drabbades. Den stackars busken lär tänka sig för både en och två gånger innan den får för sig att irritera Åke igen.



Bild lånad från Ehow


Instängd

För att hålla Åke stilla är stängda dörrar en nödvändighet. Man får helt enkelt stänga in sig med honom i ett rum. Det begränsar hans framkomlighet och håller honom i alla fall någorlunda stilla. Köket är det rum där han håller sig lugnast. Där kan han koppla av.

Det begränsar mig. Jag har absolut ingenting emot köket. Det är mitt vanligaste tillhåll: datorn står oftast här, jag har utsikt ut och ser om det kommer någon. Köket är en helt ok plats att vistas på. Däremot är det lite arbetsamt att vara stilla. Så fort jag rör på mig så ska Åke upp och röra på sig, vandra runt och sedan tar det en stund innan han kommer till ro igen. Man får helt enkelt planera in att göra flera saker samtidigt och därmed spara in på möjligheterna att störa honom.

Jag kan leva med det. Det stora problemet är att de stängda dörrarna ger mig lite noja. De får mig att känna mig fruktansvärt instängd. Lite som ett djur i bur. Egentligen vet jag inte varför. Det känns bara inte bra. Usch. Jag kan ju öppna dörrarna. Det är inte som att jag är inlåst, men det känns lite så. Oh well!


Prefer it like that!

Sååå roligt!

2011-08-24_12_37 (MMS)

Sååå roligt!


Dagens Innehav

Jag Har

en snart 10 månader gammal schäfer som ska vara i stillhet och tack vare det har mer energi än vad som är nyttigt. High life!

dageneftermigränhuvudvärk kombinerat med förkylningshuvudvärk. Skönt? Inte så värst!
känslan av kolsyra i näsan. Hmm!

en hals som skaver och svider om vartannat. Oskönt!

en antydan till whiskeyröst tack vare just nämnda hals. Mer krax än sensuellt!

mensvärk deluxe! En känsla av att inälvorna stryper varandra, typ.

druckit två muggar te med honung (för det ska vara bra för halsen). Honung är inte gott!

hunnit säga nej! ett hundratal gånger till ovannämnda hund. Tjatigt? Oh yes!

tålamodsnivå noll. Oh happy day!

...och klockan är inte ens 10 än. Jippie!


Äppelpaj

Min mamma är bäst. I kväll gjorde hon en äppelpaj. På äpplen från trädgården. Hon tyckte att kvällsfika kunde vara en bra idé med tanke på hur dagen varit. Det var en bra idé. Faktiskt det bästa med hela dagen! Så dé så! I övrigt är detta en dag som förhoppningsvis faller i glömska väldigt snart. Fy bubblan!


The Pie Itself!

Dagens Monster!

2011-08-23_15_31 (MMS)

Dagens Monster!


It's Gonna Be A Looong Day!

Mensvärk, migrän och en busig Åke. Den ekvationen går definitivt inte ihop. Det kommer bli en lååång dag.  jag har bara varit uppe i ca 40 min. Jippie! Dock redan hunnit med att mata hundar, rasta Åke och banna honom för ett x antal saker. Solen skiner idag. Inte skönt för ett dunkande huvud, men sol är ändå sol. Nu tänker jag krascha på soffan och blunda. Vi får se hur länge det varar innan en livlig hund sätter punkt för det.

Addiction

Jag är svårt beroende av vindruvor. Gröna. Vinröda funkar också, men inte blå. Dessutom måste de vara fasta. Man skulle nästan kunna säga att det är ett krav. Att de är fasta alltså. Det är så vansinnigt gott. Fast jag är inte sååå kräsen.


Yum!


Babylycka

Min kompis S, som jag drömde om i natt, fick en liten flicka i eftermiddags, och därmed kan vi konstatera att jag inte drömde en sanndrömJättegrattis till hela familjen!


(Bild via Google Images)


Konstig Dröm

I natt drömde jag en konstig dröm. Med i drömmen var en höggravid kompis, hon ska föda när som nu, och hennes snart 2-årige son. Vi befann oss mitt ute i bushen och plockade blåbär. Hur vi kom dit vet jag inte för det fanns inga vägar och vi hade inget fordon med oss.

G
ivetvis gick vattnet. Mobiler hade vi inte med oss och att försöka ta sig ut ur nowhere med en liten och en kvinna i värkar är inte det lättaste. Att förlösa någon i skogen kändes inte sådär superlockande. Nog för att jag är dotter till en barnmorska, men hallå! Vad gör man? Jo, jag tänder en eld och skickar röksignaler! Så oerhört uppfinningsrikt av mig!

Många röksignaler senare och en lång väntan med att försöka hålla alla lugna och någorlunda glada, så kommer räddningen; i form en skogsmaskin. Jo, men tjena! En lång och skumpig färd senare var vi i alla fall tillbaka i civilisationen igen. Kompisen fick föda på sjukhus och allt gick fint. En son fick hon. Undrar om det är sanndröm?

Den stora frågan är: Vad tusan gjorde jag ute i skogen med någon som kan föda när som helst utan fordon att ta sig därifrån? Vem kom på den ljusa idén?


Blåbär i Anders hand

Under Löven

Så heter Melissa Horns nya singel. Den släpptes idag. Vacker! Jag gillar den.


Åke

2011-08-18_14_00 (MMS)

Åke


Novembergrått och Morgonbestyr

Vaknade och tittade ut genom fönstret. Bara för att tro att vi hoppat några månader och landat i ett blygrått november. Med ösregn. Inte särskilt inspirerande. Suck. Nu har det i alla fall regnet slutat ösa ner. Alltid något.

Det var trots tråkigt väder bara att stiga upp. Åke skulle ha mat, en liten kort promenad i trädgården och in igen. Sedan var det min tur att få lite frukost. Härligt. Nu sitter jag här och sippar på mitt te och filosoferar över dagens göromål.

Förutom att se till att Åke håller sig i stillhet så har jag inga direkta göromål. Jag ska göra lite ytterligare research för uppsatsen, men det känns som att det kanske kommer att fungera. Det kommer bli en slappardag helt enkelt. Med tanke på att jag är hormonisk så är det lika bra att ta det lugnt.


Borås Djurpark V

Vi får ju inte glömma de söta små getterna och shettisen Smulan. Det vore inte snällt. De får avsluta bildregnet från Borås.


Smulan

Big boy

Liten

Söt


Borås Djurpark IV

Jag har varit dålig på att gå igenom bilder på sista tiden. Fy på mig! Här kommer i alla fall fler bilder från besöket på Borås Djurpark. Den här gången håller vi oss till savannen.


Zebror

Zebraföl

Mor & Barn

Vacker







Snabel





Girafföl med mamma

Kärlek



Bongo - inte på savannen, men vackra!





Åter hos flamingo - cirkeln är sluten


Tråkig Röst

Jag sitter och går igenom en massa bilder. Radion är på. P4. Det är dagens sommarpratare som har sitt program. Dagens sommarpratare är ingen mindre än Leif GW Persson. Jag har inget emot honom. Han är helt klart speciell, vem är inte det?, men samtidigt väldigt intressant. Och kunnig.

Det som dock stör mig är att det är så svårt att höra vad karln säger. Han mumlar. Jag har hört programmet från start, men jag har egentligen ingen aning om vad han pratar om. Mumlet stjäl vad än det är för budskap han försöker föra fram. Karln är helt enkelt ingen talare. Så är det.

Jag kommer på mig själv med att tappa tråden. Konstant. Trots att jag verkligen anstränger mig för att följa med, men det monotona tonläget och mumlandet får mig att tappa konceptet. Till råga på allt så är karlns musiksmak fundamentalt urtråkig, med undantag för Janis Joplinlåten.


Leif GW Persson
(Bild lånad från Expressen)

Irriterande!

Finns det något som är så irriterande som smutsiga glasögon?

Man sitter där och kisar i ett försök att se mellan fläckarna. Var kommer fläckarna ifrån? Jag har alltid mina glasögon på mig. Utan dem blir världen väldigt suddig. Jag är både närsynt och har brytningsfel. Trots att jag helst såg att jag klarade mig utan glasögon, så är jag beroende av dem. Det är så frustrerande att gå runt i suddighet.

Jag har haft linser. Tyvärr blir det ganska dyrt, och man behöver ett par glasögon som komplement = dubbelt så dyrt. Dessutom är linser ganska obekvämt när man är trött i ögonen. Fördelen är att man slipper smutsen.

Smutsen som på något underligt vis alltid fläckar mina glasögon. Det spelar ingen roll att jag tvättar dem varje dag, ibland flera gånger dessutom. På något vis är de ändå alltid smutsiga. Oerhört irriterande!

Gäster Med Gester

I kväll hade "Gäster Med Gester" nypremiär på SVT1. Det tittade jag ofta på när jag var liten, eller yngre. Ganska roligt! Nu är Rikard Olsson programledare och gästerna är en variation av olika kändisar. Första programmet var inte så pjåkigt alls. Det kan komma att bli en stående lördagsunderhållning.

Research!

Nu när ursprungsplanen förmodligen går i stöpet så måste jag ha en reservplan. Därför har jag gett mig i kast med att försöka vaska fram ett ämne till min c-uppsats. Kommer jag bara på ämne, så kommer det mesta att lösa sig på egen hand. Skriva har aldrig varit något problem. Inte i uppsatssammanhang. Där skulle jag nog kunna skriva i sömnen, nästan i alla fall. Det är förarbetet som är det svåra, att hitta ett ämne som känns bra, och som man är intresserad av, och att finna den frågeställning/diskussionsinriktning etc, som passar in i det man tänkt sig, sedan brukar det flyta på.

Jag har en idé till min uppsats. Det är ett steg i rätt riktning. Nu måste jag bara undersöka om den är genomförbar eller om det blir ett alltför komplicerat projekt för att få till något vettigt av den. Det krävs med andra ord lite mer research. Och mer kaffe.

Dåligt Samvete

Jag har lätt för att få dåligt samvete. Är andra glada och nöjda, så är jag nöjd och glad. Även om jag måste slå knut på mig själv för att uppnå det. Jag tycker inte om att göra andra besvikna. Därför säger jag nästan alltid ja när någon ber mig om något. Då slipper jag få dåligt samvete för att jag inte ställer upp etc.

När min bror bestämde sig för att köpa hund lovade jag att ställa upp som hundvakt, i den mån jag kan. Nu är det dags att hålla det löftet. Jag ska passa Åke. Nästa vecka är det bara jag och Åke. Semestern är slut för övriga i familjen och bror jobbar en dryg vecka till. Det blir inga större bekymmer. Åke ska ju hållas i stillhet med endast korta turer utomhus ett antal gånger om dagen. Det är inte så komplicerat.

Problemet är de dagar jag har tider att passa. Möten att närvara på. Min bror vill inte att Åke ska stängas in ensam mer än en gång om dagen, även om det bara är kortare stunder. Jag kan förstå det. Nu handlar det om totalt kanske 4 timmar ensam uppdelat på två gånger. Det tycker inte min bror är bra.

Istället för att ha Åke instängd själv ett par timmar på morgonen, sedan vara med mig och senare bli instängd en stund igen, så tycker bror att jag ska gå upp vid 5-tiden på morgonen och byta sovplats eftersom Åke då slipper bli instängd mer än en gång.

Jag har ingen lust att gå upp vid 5-tiden. Jag skulle självklart kunna tvinga mig upp. Morgonen är inte min starka sida. Jag är seg, oftast finns det en gnutta ångest med i bilden och tidiga morrnar innebär att jag är ganska trött framåt eftermiddagen. Trots att jag vet att tidiga morrnar innebär ett zombieliknande tillstånd (borde kanske skriva sengångarliknande?) för mig, så sa jag snällt att "Nej men jag får väl gå upp då!".

Uhum. Hur tänkte jag där? Jag tänkte inte. Genast väcktes mitt dåliga samvete, och omedelbart föll jag till föga och accepterade premisserna. Vill som sagt inte väcka någons besvikelse eller vara upphov till missnöje. Då kapitulerar jag hellre och anpassar mig, trots att jag vet att jag får betala priset för det senare. I det här fallet blir priset att jag kommer vara trött, tröttare än vanligt, och när jag är trött så blir det lättare för ångesten att få grepp.

Man kan tycka att jag, speciellt efter alla år i terapi, borde ha lärt mig att säga ifrån, säga nej, men icke. Jag har blivit lite bättre på att säga nej, i alla fall ibland, men jag är långt ifrån bra på det. Tvivlar på att jag någonsin kommer bli en bra nejsägare. För min egen skull borde jag helt klart bli bättre på det, men så kommer det där dåliga samvetet och jag sträcker armarna i luften och viftar med den vita flaggan. Jag är hopplös!

Sista ordet är inte sagt än. Det kan komma att ändras, men som det ser ut nu så blir det till att gå upp vid 5-tiden under veckan som kommer. Jippie - not! Jag har ju lovat att ställa upp.


Sengångarbaby - söt men långsam (världens långsammaste däggdjur)
(Bild via Google Images)

Breakfast Time

2011-08-20_10_24 (MMS)

Breakfast Time


Filmkväll

Kvällen går i filmens tecken. Film och fotbad. Så får det helt enkelt bli. Det regnar fortfarande. Sedan igår har det kommit ca 50mm. Inte klokt. Tydligen ska det dessutom fortsätta regna. Kanske läge att börja odla simhud?

Filmerna för kvällen är "The Rebound" med Catherine Zeta Jones och "Min Låtsasfru" med Jennifer Aniston och Adam Sandler. Jag är inget stort fan av Adam Sandler, men förhoppningsvis är filmen bra. Det blir i alla fall romantisk komedi för hela slanten! Just how I like it!

Lägg där till ett rykande hett fotbad, melon, druvor, värmeljus och mysfilten - och regnrusket är nästan, men bara nästan, bortglömt.

              
The Rebound                     Min Låtsasfru
(Bilder lånade från
CdOn)


Reserv

Det blir aldrig som man tänkt sig, det är då ett som är säkert. Jag blir sååå trött. När jag nu äntligen hade bestämt mig för hur jag skulle lösa situationen inför hösten, ja men då ska det givetvis tillstöta komplikationer.

Till mitt stora förtret upptäckte jag nyss att kursen jag sökt inte längre har platsgaranti. Så bra att jag såg det nu. Jag skickade ju in en sen anmälan. Det ökar ju inte mina chanser att bli antagen. Just nu är jag placerad på reservlistan. Usch, jag gillar inte att vara reserv. Det känns så, så...jag vet inte, inte bra i alla fall. Suck

Jag vet inte hur lång reservlistan är. 28 är i alla fall min plats på listan. Jag vet inte hur positivt det är? Det är ju i alla fall 27 stycken som ska tacka nej till, eller hoppa av, kursen för att jag ska förflyttas från reservlistan till listan över antagna. Hur stor är sannolikheten att det händer?

Nu måste jag alltså komma på en ny plan. En reservplan. Jahapp. Det är alltså bara att skaka om de grå och komma på något nytt. I värsta fall får jag koncentrera mig på c-uppsatsen i engelska, men ännu har jag inget bra ämne. Hmm.


(Bild lånad via Google)

Trôkväder!

Man ska inte klaga på vädret. Det är emot någon oskriven regel. Jag tänker klaga i alla fall, eller poängtera hur grått, mörkt, ruggigt och blött det är idag. Det har ösregnat hela dagen, utan uppehåll. Uppifrån och ner. Konstant. Det verkar inte finnas något slut på det heller. Fruktansvärt tråkigt! Inget mysigt alls. Kvällen kommer tillbringas i soffan - med ljus tända och någon film - i ett försök att utestänga regnet.
 


(Bild lånad via Google Images)


Hormonisk

Jag är hormonisk. Inte harmonisk. Hormonisk är som pms. Det vill säga: hormonerna tar över och man blir allmänt stingslig, gråtmild, irriterad och sådär som man brukar bli runt mens, eller som jag brukar bli runt mens. Vissa månader är värre än andra. Idag känner jag mig som en tickande bomb - en storm av känslor som far runt i kroppen: oro, irritation, obehag. Usch.


(Fick bilden i ett mail från en kompis. Tack!)


Vill också ut och leka!

2011-08-18_13_47 (MMS)

Vill också ut och leka!


Ryggläge

Gårdagen har tillbringades mestadels på rygg. På en madrass på golvet. För Åkes skull. Han kom till ro på sin dyna vilket var huvudsaken. Jag ägnade mig åt att läsa. Det var riktigt skönt faktiskt. Vi försöker hitta en fungerande rutin inför kommande veckor när det bara är jag och Åke dagtid.

Dessutom har vi haft besök sedan i går morse. Alltid trevligt med besök. Idag blir det att vara ute i trädgården när solen nu bestämt sig för att kika fram mellan molnen. Bäst att passa på medan solen skiner. Snart kommer ju mörkret...


Guacamole och grönsaker till tacos!

2011-08-17_18_54 (MMS)

Guacamole och grönsaker till tacos!


Ösregn och åska

2011-08-17_16_32 (MMS)

Ösregn och åska


Dagens lektyr ihop med Åke

2011-08-17_15_48 (MMS)

Dagens lektyr ihop med Åke


Djupa samtal och trasigt fönster

Eftermiddagen har tillbringats ihop med Linda. Vi har diskuterat allt mellan himmel och jord över mjukglass i solen. Hon hade en del saker som hon behövde ventilera liksom jag också hade. Det gamla vanliga egentligen; pengar, framtid, kärlek, killar (borde kanske skriva män när man närmar sig trettio?) och annat som tenderar att uppta ens tankar mellan varven. Jag tror att vi båda lyckades "spy ur" oss det värsta. I alla fall för stunden. Skönt.

Vi hade även ett projekt att utföra: ta ut ett fönster och få in det i bilen. Det verkade enkelt, men visade sig vara en aning komplicerat då fönstret var genomruttet och därmed ville gå i bitar. Vi lyckades dock till slut med att plasta in det (för bilens skull) för att sedan få in det i bilen. Pust. Det var dagens prövning. Nu är fönstret dock inte längre mitt ansvar. Skönt.

Nu blir det riktning mot sängen. I morgon väntar ännu en dag med att försöka hålla Åke i stillhet. Sedan får vi även besök några dagar. Det blir mysigt.


Du och jag Linda. Du och jag...(á la Emil i Lönneberga)


Wooot?!?

2011-08-16_18_14 (MMS)

Wooot?!?


Mmmjukglass m Linda

2011-08-16_15_22 (MMS)

Mmmjukglass m Linda


Fin kille i struten

2011-08-16_13_43 (MMS)

Fin kille i struten


Besökare

Tittade ut genom fönstret i morse, och för syn på den här krabaten på rutan:


Misslyckade Brownies och Stillhet

För att fira Åkes hemkomst, och glädja lillebror, bakade jag sent igår en plåt med brownies. Tyvärr blev de misslyckade. Jag provade ett nytt recept och de hade överdrivet ugnstiden, så istället för att bli lagom mjuka och kladdiga blev de istället torra och intetsägande. Suck. Där fick man för att man gjorde sig till! Tacksamt nog är käre bror glad i kakor, så  även om det inte blev så lyckat så kommer han att äta dem. Jag får baka en ny plåt i veckan som kompensation.

Det var skönt att se lillebror och Åke komma hem igårkväll. Aron var lättad och Åke var en aning groggy även om han inte ville kännas vid det. Operationen hade gått bra, tyvärr såg det inte allt för bra ut, och han döms med största sannolikhet ut som brukshund, men han kan få ett liv som aktiv sällskapshund. Inom kort ska även andra benet opereras. Stackars liten. 9½ månad gammal och än så länge har det mest inneburit stillhet för honom, men förhoppningsvis kommer han att kunna vara aktiv när operationer och rehabilitering är över. Fina killen!

Just nu är det dock stillhet som gäller. Bara korta turer ut för att uträtta sina behov. I övrigt är det bara stillhet. Åke kommer inte att bli helt glad över detta. Två veckor är lång tid för en liten kille. Efter två veckor kommer korta promenader läggas till. Dessutom ska han träffa rehabiliteringspersonal och få lite träning. Det kommer bli några tråkiga månader för Åke, men förhoppningsvis kommer han kunna springa ordentligt, utan smärta, runt jul. Han är tålig i alla fall. Och så mysig!

Dagens Fråga

Jag bara undrar: Hur svårt är det att att byta ut den tomma toalettrullen mot en ny när man tagit det sista pappret?

Det är liksom inte speciellt tidskrävande, eller särskilt ansträngade, att byta ut en tom rulle. Eller har jag tilldelats denna uppgift utan att bli informerad? Jag finner det fruktansvärt irriterande att bli mött av en tom rulle. Sätt dit en ny! Man ska inte reta upp sig på småsaker, men hallå it's not rocket science!


Sååå irriterande!

Melissa Horn

Melissa Horn kommer till trakterna i mitten på november. Jag är lite sugen på att gå dit och lyssna. Hennes texter, delar av dem, känns som mina tankar. Tyvärr är det ju rätt dyrt att gå på konsert. Kanske att man skulle kunna önska sig biljett i förtidig födelsedagspresent? Vi får väl se. Det vore i alla fall kul att höra låtarna live.


Omslaget till första cd:n


"...och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort!"
(Inte den bästa kvalitén)


Weeii! Brevet dök änligen upp!



I Väntans Tider

Dagen är en enda lång väntan. Nästan. Just nu väntar jag på posten. Hoppas, hoppas, hoppas! att brevet från Carla äntligen dyker upp. I övrigt så ska syster yster till sin läkare klockan 14:00 och jag hoppas att det ger något, så att hon kan få andrum från smärtan. Väntar därmed på att höra hur läkarbesöket förflöt. Sedan har vi väntan på besked från Strömsholm. De fick lämna ifrån sig Åke för några timmar sedan och inväntar nu samtal om att de får hämta honom. Det kan dock dröja tills i kväll. I värsta fall får de kanske inte hämta honom förrän i morgon. Förr eller senare kommer besked.

Under tiden så roar (?) jag mig med att titta på regnet. Och lyssnar på musik. Dock får man ha ganska hög volym för att utestänga regnsmattret mot rutorna. Det är en riktig regnruskdag. Usch. Någon som kan en bra soldans?

Oskriven Måndag

För första måndagen på på drygt ett år, med några få undantag, är min måndag helt obokad. Ingen tid att passa. Det är första gången på drygt ett år som jag inte behöver ägna en måndagmorgon åt att gräva i mig själv. Inte behöver försöka sätta ord på mina känslor eller ventilera mina tankar högt. Det känns faktiskt lite konstigt. Även om det ibland varit motigt att åka dit så har det trots allt blivit en vana, rutin. Stundtals har det varit skönt att ha den där tiden. En fast punkt att hålla fast vid. Nu får jag klara mig på egen hand.

Jag sitter här och filosoferar medan jag äter frukost. Det känns lite ovant att kunna äta frukost i lugn och ro en måndag. Särskilt när man vet att det kommer att vara så även fortsättningsvis. Det tråkigaste med uppbrottet är att jag verkligen tyckte om henne och kände mig bekväm med att blotta mitt innersta. Jag är ytterst sällan bekväm med att öppna mig, släppa in andra. Oh well. Det sägs att det finns ett syfte med alla människor man möter - oavsett om man färdas tillsammans under längre eller kortare tid, så man får vara tacksam över den tiden man fick. Speciellt om man uppskattat personen!

Så jag njuter av att kunna äta frukost i lugn och ro. Mille värmer mina fötter. Vi har inga planer för dagen utan tar den som det kommer. Dock ska vi hålla tummar, och tassar i Milles fall, för Åke. Han befinner sig just nu på Strömsholms Djursjukhus. Vi hoppas att allt går bra, och att prognosen ser bra ut. Just nu väntar jag på att få höra vad som sagts efter första undersökningen, men han ska även röntgas etc så det dröjer nog innan jag får någon form av besked om vad som händer. Tummarna hålls dock, hårt!


Monstret himself!


I Did It!

Då har jag skickat in en sen ansökan till studera.nu. Det fanns egentligen ingen anledning att dra ut på det. Några andra, vettiga, alternativ fanns inte. Nu är det i alla fall gjort. Det känns faktiskt ganska bra, bättre än jag trodde. Det är platsgaranti så antagningsbesked kommer väl inom kort. Sedan är det inte långt till kursstart. Det blir till att ögna igenom litteraturlistan och ge sig ut på bokjakt. En ny penna kan också vara bra. Jag har pennor. Fler pennor än vad jag behöver, men höstens skolstart känns alltid bättre om man har några nya pennor. Undrar varför? Skolbänken blir det i alla fall i höst, på halvtid. Så ska jag fundera ut ämne till c-uppsatsen också. Det kanske blir bra det här?


Besök i Skogen

Förra helgen var Anders här. Vi var ute på kantarelljakt. Skogen hade faktiskt ganska gott om dem. Anders har dessutom feeling för kantareller. Ibland tror jag att han kan lukta sig till dem. Något är det i alla fall för han inter alltid minst några. Själv har jag inte alls samma kantarellfeeling. Jag hittar bara om Anders är med - och då är det mer hans förtjänst än min. Tänkte i alla fall lägga upp lite bilder på vad skogen har i sina gömmor.


Hacke Hackspett...

in action!

Humla suger nektar

En handfull blåbär

Lingon i mossan

Röda svampar

Tallnåt...bildar inte cellulosa iaf.

Liten svamp

Bilderna 
©micalan.blogg.se


Grå Dag

Dagen är grå. Himlen har samma färg som blyerts utblandat med grädde. Ljust grå. Regnet hänger i luften. Usch. Visserligen är naturen oerhört grön, det var den inte i Uppsala, men jag skulle gärna se lite mer sol. Nåja, man kan inte få allt.

Jag planerar att ägna dagen åt att städa, jippie - not!, flumma runt och sen blir det nog till att krypa upp i soffan och titta på film. För första gången på sedan början på sommaren så har jag huset för mig själv. Skönt! Det blir jag och Mille som kurar i soffan. Inte så illa! Han är otroligt bra soffsällskap - om än lite knöig. Så ser mina söndagsplaner ut. Hur ser Din dag ut?


Finaste Emil (Mille)


Design

Det står helt klart att jag måste hitta en bättre design till bloggen. Den nuvarande designen känns inte rätt. Headern är på tok för liten, trots att jag använt rätt mått (jag har trippelkollat). Problemet är att grafisk design får mig att vilja slita mitt hår.

Grafisk design med alla sina olika koder har en förmåga att driva mig till vansinne, bokstavligen. Jag blir fullständigt tokig när det inte blir som jag har tänkt. Det är så oerhört svårt att få det rätt. Min kodspråkstalang är nästintill obefintlig. Jag har helt enkelt inte rätta känslan för html och allt vad det heter. Suck.

Det andra problemet, förutom min brist på kunskap om design, är att jag inte riktigt vet hur jag vill att bloggen ska se ut. Jag vill att den ska spegla mig, men jag vet inte exakt vad det innebär. Tyvärr känner jag inte någon som är en fena på grafisk design. Det hade definitivt underlättat saken.

Ja ja, endera dagen får jag ta saken i egna händer. Försöka uppbringa något bättre än nuvarande. Idéer mottages tacksamt!


(Bild från Google)

Det Kallas Tvivel

...det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?"
"Tvivel" - Lars Winnerbäck


Tvivel. Jag är drottningen av tvivel. Det finns nog ingen som tvivlar så mycket som jag, på allt. Just nu är jag inne i ett tvivelstim. Tvivlen avlöser varandra. Tvivlen och oron de skapar borrar sig in i mitt inre. Lämnar en iskall klump i magen. Gör det tungt att andas. Välbekant och ändå så främmande.

Jag känner mig fångad, fasthållen. Vet inte vart jag är på väg. Det finns ingen riktning. Känner mig vilsen. Efter mycket velande har jag dock nästan bestämt mig för att studera i höst. Försöka studera. Exakt vart jag ska hitta orken till det har jag ännu inte hittat lösningen på. Studier är dock det enda alternativ jag har just nu - om jag inte vill tjafsa med läkare. Det vill jag inte.

Det finns aldrig någon andningspaus. Ingen möjlighet att stanna upp och känna efter. Det gäller hela tiden att ha nästa steg uträknat. Helst med en backup plan, eller två. Jag hinner aldrig känna efter, tänka efter, vad jag vill. Världen är konstant i gungning. Det väcker tvivel. Oro. Jag vet inte vart jag vill vara, vad jag vill göra. Vet bara att jag vill något mer, något annat. Trött på att känna mig fångad. Jag längtar bort.

I min värld kommer tvivel aldrig ensamt. De kommer i flock. Svärmar runt som en ilsken getingsvärm. Sticker sina gaddar i mig. Framtiden ger mig tvivel. Nuet tvivlar jag på. Kort sagt tvivlar jag just nu på det mesta. Det inkluderar J.

Vi har inte träffats sedan mars/april. Det är flera månader sen. Avstånd och en del andra saker har kommit emellan. Det är jobbigt att inte kunna träffas när man vill. Saknad är påfrestande. Dessutom uppstår lätt tvivel när man inte träffas. I alla fall för mig. Jag börjar tvivla på allt möjligt. Försöker läsa mellan raderna. Läser in sånt som inte är där. Våndas.

Ingenting har egentligen förändrats mellan oss. Vi sms:ar fortfarande konstant, kanske inte riktigt lika ofta som förut men det är ju inte så konstigt, vi pratar minst en gång om dagen. Ändå finns oron där. Tänk om avståndet är spiken i kistan? Tänk om avstånd, barn (han har en son) och mina problem är för mycket? Tänk om jag tycker om honom mer än vad han tycker om mig? Tänk om han börjar tröttna på mig? Tänk om, tänk om, tänk om...

Jag kan skriva en lång lista med tänk om. Det ändrar ingenting. Jag skulle kunna fråga honom, än en gång, men då känner jag mig bara tjatig. Några djupa andetag är nog det bästa - och försöka se tiden an. Ett steg i taget. En dag i taget. Min längtan efter att få vara nära är starkare än min ångest för att åka tåg. Det är alltid något. Jag tycker om J mer än jag någonsin tyckt om någon. Det skrämmer mig. Får mig att tvivla.

Det är tröttsamt att tvivla. Tröttsamt att känna sig som en fågel i bur. Tomheten och iskylan i klumpen är tärande. Jag vill ha något mer. Något annat. Det innebär att jag måste utmana tvivlen. Försöka besegra dem. Den stora frågan är bara hur?

Kantarelljakt

2011-08-13_15_24 (MMS)

Kantarelljakt


Lördagsgodis

2011-08-13_19_05 (MMS)

Lördagsgodis


Kantarelljakt

2011-08-13_15_24 (MMS)

Kantarelljakt


Tropikhjälm

Min syster har alltid velat åka till Afrika. Bo där och jobba med skadade djur. Det vill hon fortfarande även om hon slagit in på lärarbanan. När jag tittade på "Mitt Afrika" igår, så insåg jag att min syster inte kan flytta till Afrika i framtiden. Det går helt enkelt inte.

Om jag, vid en eventuell flytt dit, ska hälsa på dem så måste jag införskaffa en tropikhjälm! Det är en omöjlighet! Jag tycker inte om huvudbeklädnader. Det klär mig helt enkelt inte. Å andra sidan behöver jag kanske inte se ut som en kolonisatör, så möjligen kan jag klara mig undan användandet av en tropikhjälm. Som tur är bor de ju inte i Afrika, i alla fall inte ännu men man vet aldrig, så jag kan kanske bespara mig huvudproblemen (så vitsigt av mig) tills jag står inför faktum.


Tropikhjälm
(Bild lånad från Wikipedia)

Mitt Afrika

...är namnet på filmen som nog kommer att tittas på ikväll. Den har tittats på tidigare, men den är bra och därmed väl värd att ses om. Jag gillar filmer som baseras på en sann historia. Den här handlar om Karin Blixen, en dansk författarinna, som driver ett kaffeplantage i Kenya tillsammans med sin man (en otrogen skit). Filmen belönades med ett antal Oscarstatyetter. Filmen visas på SVT1 klockan 21.00. Då kommer jag sannolikt att sitta uppkrupen i favoritfåtöljen under en film och titta.

Innan det är filmdags blir det dock lite mat. Solen har varit framme hela dagen. Det betyder att det vore dumt att inte nyttja kvällen till att grilla. Jag älskar grillat! Det funkar alltid! Nackdelen är väl att det inte är så kul att stå ute och grilla i alla väder. Ikväll är det dock utmärkt grillväder, så grilla och film står på agendan för kvällen!


Yngre versioner av Meryl Streep och  Robert Redford
(Bild lånad från CdOn)


Trosmysterium

Vi har hittat ett par trosor. Svarta med lite spets och svagt mönster fram. Helt plötsligt hängde de bara på tvättstrecket. Övergivna. Det är ingen som vill kännas vi dem. Inte jag. Inte mamma. Inte syster yster. Det var min svåger som tvättade senast. Han lämnade kvar dem på strecket.

En teori är att det kan vara svåger som fått med sin mammas trosor i tvätten. Det var han som tvättade sist, så det är han som lämnat kvar dem på strecket. Några andra teorier har vi inte. just nu. Alternativt skulle han ju ha blivit transa. Det är dock föga troligt.

Om någon, på något mystiskt vis, blivit av med ett par svarta trosor, så finns de här. Det är bara att höra av sig om man vill göra anspråk på dem!

Torsdagsmys

Visserligen är det kvällssol, det tackar vi för, men ikväll blir det trots allt myskväll. Torsdagar är lika med "Kommissarie Lewis" och det är ungefär samma sak som mys! Exakt vad myset kommer att bestå i är ännu ganska oklart. Det lutar dock åt ett fotbad! Mina fötter behöver alltid mer kärlek än vad de får. Hoppas NI också myser ikväll! Mer mys åt folket!


Inspector Lewis
(Bild från Google)


Riktigt så lyxigt får inte mina fötter det
(Bild från Google)

 
Däremot får de en avhyvling av den här manicken - en elektrisk fotfil!
(Bild lånad från ClasOhlson där filen finns att köpa för 199kr)


Vänner

"Att tala med en vän är inget annat än att tänka högt"
- Joseph Addison (1672-1719)


En del är så kloka. Så är det naturligtvis. Fast vänner är ju inte alltid benägna att hålla med en, så det är inte riktigt samma sak som att tänka högt. Tänker man högt är det bara ekot av ens egen röst som hörs - ingen annans. Vänner känner en ju dock oftast väl, så kanske är deras röst ekot av ens egen inre röst? Kan det vara så att vänner ibland ger röst åt ens innersta tankar? Kanske. Oavsett så ÄLSKAR jag mina vänner!

A friend is one who believes in you when you have ceased to believe in yourself


Magångest

Min mage ger mig ångest. Världens ångest. Helst vill jag krypa in i en mörk vrå och aldrig visa mig igen. Då behöver ingen någonsin se min groteska mage. Det skulle vara skönt. Väldigt skönt.

Magen är vidrig. Enorm. Sladdrig. Och i högsta grad synlig. Det stör mig. Jag har ölkagge och jag dricker inte ens öl. Fy f*n!

Jag bär i stort sett all min övervikt runt magen, och låren. Det är föga smickrande. Snarare oerhört frustrerande och ångestgivande. Speciellt som den tycks vägra att försvinna. Tyvärr verkar det inte som att jag är skapt så att kilona snällt ramlar av trots att jag anstränger mig.

Visst har jag gått ner en del. Magen har dock inte ändrats till det bättre. Jag har fortfarande många kilon kvar att gå ner. Det gör mig tokig, att det aldrig tar slut. Största delen av vikten är ju tack vare mediciner och depressionen. Jag vill bli av med den. Den ska bort, bort, bort!

Det är inte så att jag eftersträvar size zero. Inte på något vis. Jag vill komma i bättre form. Få bort det mesta av magen. Känna mig bekväm igen. Jag skapad med kurvor. Det går inte att komma ifrån, och jag har ingen önskan att bli av med kurvorna heller. Brukade trivas alldeles ypperligt med min kropp - innan det gick överstyr. Jag vill bara bli av med magen och låren, komma i bättre form och trivas med mig själv igen. Varför ska det vara så svårt?


That's how I feel!

(Bild från Google)

Morning Glory

...är titeln på en film som sågs häromkvällen. Den var faktiskt riktigt bra. Jag vet egentligen inte varför, men jag fastnade för den. Man behöver ju varken veta eller förstå allting. Därför tänker jag inte ens försöka lista ut varför jag fastnade. Jag bara gjorde det. That's it!

Rachel McAdams, Harrison Ford och Diane Keaton i huvudrollerna. Harrison var underbar! Handlingen var ingen märkvärdig i sig, men filmen var trots allt mycket bra! Ibland krävs det inte mycket för att något ska vara bra. Bara en bra gemensam insats, och det tycker jag allt att filmen hade. Den var mysig. Helt klart sevärd!


Bild lånad från CdOn


Sol!

Efter gårdagens- och nattens regnande, så skiner nu solen. Fascinerande. Vädret känns något opålitligt för stunden, men sol tas tacksamt emot. Alltid. Det är dock ingen direkt värme ute. Trots att termometern visar runt 15C så är det en viss kyla i luften. Den där höstkylan finns där. Det går inte riktigt att komma i från, men jag tänker göra mitt bästa för att ignorera den.

Idag tänkte jag tillbringa lite tid utomhus. Påta lite trädgården och leka med hundarna. Man får passa på när regnet inte öser ner. Dock får man snällt klä på sig lite mer än vad man gjort de senaste veckorna - utanför solens värmande strålar är det inte så skönt. Jag har sol, så jag får väl snällt leva med att klä på mig lite mer.


Höstrusk

Ja, ikväll är det verkligen höstrusk ute. Himlen är jämngrå. Regnet vräker ner. Luften har en råhet i sig som brukar vara ett hösttecken. Jag gillar inte alls den där råheten. Kylan i den. Det är bara 8°C här i kväll. Det är alldeles för tidigt för höstens intåg. Jag är långt ifrån redo för höst. 

Jag är definitivt ingen höstmänniska. Hösten är ingen vän. Tröttheten kommer med mörkret. Smyger sig på. Gör mig seg. När höstmörkret blir allt mer kompakt så går jag i mental ide. Jag lämnar inte mitt idetillstånd förrän vårsolen tittar fram. Det bleka solljuset är som balsam för själen.

Myset med ljus och filt är det som gör höst och vinter någorlunda uthärdligt. Jag är storkonsument av ljus i olika former. De håller mörkret på lite avstånd. Ljus, filt och filmer. Och denna mörka säsong hoppas jag även på att få mysa med J mellan varven. Det skulle kunna göra hösten riktigt bra!

I kväll har jag dock ingen J att mysa med. Inte heller känns soffan så lockande. Det är trots allt augusti så det känns lite för tidigt för att mysa i soffan med ljus. Istället blir det en stor hemgjord vaniljlatte och bloggläsning. Det är inte så tokigt det heller.


Regndroppar på bilrutan


Fundering

Ibland när man har diskat så blir det diskmedel kvar i glaset. Trots att man tycker att man sköljt av det ordentligt.

Dagens fundering: Hur kommer det sig att man trots att det skummar väldigt mycket i det redan när man börjar fylla glaset fortsätter att fylla det hela vägen upp och smakar på det? Man vet ju att skummet betyder diskmedel. Man vet ju att det kommer smaka pyton. Ändå gör man samma sak varje gång. Varför? Jag bara undrar.

Udda Samtalsämne

Häromdagen när jag och Anders var ute och åkte såg vi en man som var ute och joggade. Detta blev upphov till en ganska udda konversation som slutade med att uttrycket ballputarshorts myntades. I de flestas värld är det cykelbyxor, men i Anders värld är det byxor som sitter åt och får ballen att puta ut. Enligt honom ser det inte klokt ut. Jag är beredd på att hålla med honom. Cykelbyxor på en man är inte det sexigaste som finns. Så är det!

Konversationen var dock otroligt underhållande och jag hade svår skrattkramp, långt efter. Det blir nog inga cykelbyxor till Anders i julklapp - jag tror inte att han skulle uppskatta det. Ha ha!


Åkedag

Gårdagen ägnades åt att leka med Åke. Han är för go! Han har redan blivit 9 månader. Det är inte klokt vad tiden går. Vi ägnade oss åt att leka med äpplen. Enligt Åke är de inte så intressanta att äta, däremot är de utmärkta bollar.

Tyvärr är det inga vilda lekar vi kan ägna oss. På grund av sina leder så får han inte det. Förhoppningsvis kommer det att bli bättre efter måndag då han ska opereras. Visserligen kommer han behöva rehabilitering, men så småningom hoppas vi att lugna lekar kan bytas mot lite vildare. Åke skulle må bra av att få springa av sig lite. Nu har han massor med överskottsenergi som bubblar i kroppen. Det är inte lätt för en liten kille att förstå varför man inte får springa och skutta - speciellt när skutta och springa är det man helst av allt vill.

Han finner sig dock ganska bra i situationen även om busen i honom tittar fram mellan varven. Han är en otroligt mysig utan som gärna vill vara nära. Nyfiken på allt som händer. Det vore så himla skönt om operationen gör att han får röra sig fritt igen. Han är trots allt bara en valp - och valpar ska skutta omkring och busa.



Vacker!


Äpplen är bra bollar


Dribblaren


Släng dig i väggen Zlatan!


Finaste!


En Favorit

Coldplay's "Fix You" är en favorit sedan länge!


Val och Kval

Vardagen börjar så smått smyga sig på. Syster yster har återvänt till Uppsala. På fredag återvänder även svåger dit. Anders har åkt hem till Stockholm. Semestrar lider mot sitt slut. Och idag är det en viss skärpa i luften. Nästan som den råhet luften brukar ha på hösten. Jag är inte redo för höst. Inte än.

Min höst är ett oskrivet blad. Jag vet inte exakt vad den kommer att innehålla. Det är något jag måste lösa. Få ordning på. Innan det är ordnat så får jag ingen ro. Just nu går jag i studietankar. Kanske ska knåpa ihop den där kandidatexamen? Försöka bena ut och bli klar. Jag kan ju alltid lägga till och ändra om senare. Får jag till kandidatexamen så är jag i alla fall klar med något. Det vore en lättnad.

Sjukskrivningen går ut 30 september. Kanske förlängs den med ytterligare tre månader, kanske gör den det inte. Jag orkar inte diskutera med läkare. Det tar för mycket energi. Att sjukskrivas tre månader i taget leder bara till oro och jag kan inte koppla av. Kanske får jag helt enkelt bara försöka och hoppas att det bär snarare än brister?

Jag har börjat titta på kurser med sen anmälan. Det finns några alternativ, och jag kan baka ihop ett ämne med engelskan till en kandidatexamen. Inte helt fel. Det låter faktiskt ganska bra, kandidatexamen. Sedan får vi se. Jag måste dessutom knåpa ihop min C-uppsats i engelska. Huvudet är totalt tomt på idéer vad gäller ämne, men det löser sig kanske utmed vägen.

Några andra alternativ finns inte just nu. Jag har inga idéer. Så studier eller försöka få tag i min läkare för att diskutera saken. Jag har inte lust till det, så valet är väl kvalet eller om kvalet är valet?

Borås Djurpark III

 


Lejonfamiljen


Lejonhonor


Tigerrr...








Monkey Baby


Monkey Mama


Så söööt!




Svartapa










Rekord

Det finns många former av rekord. Vi har rekord inom idrott, försäljning, befolkningsökning etc. Logiska rekord. Sedan finns det en ologiska rekord. De totalt onödiga. Rekord som man helt enkelt inte förstår vitsen av. Dit hör rekord inom matätningstävlingar.

Min vän Anders roade sig med sånt, i sin ungdom. Nu var det undantag snarare än regel, men ändå. Jag förstår inte hur han ens kom på tanken att delta.

Hans rekord vad gäller att äta en capricciosa är 2 minuter och 38 sekunder. På en pizzeria. Han har även lyckats äta tre capricciosa på 15 minuter. Det klassas definitivt som ett onödigt rekord i min värld. Han vann tävlingen. Äran var priset. Ont i magen fick han. Det var i hans ungdom. Still, I'm not impressed!

Inte från en pizzeria, men iaf Capricciosa (á la ICA)

Avslut

Just i denna stund träffar jag min psykolog för sista gången. Hon slutar på fredag. Hennes tid här är över. Jag vet inte vart hon tar vägen. Det spelar egentligen ingen roll. Vi kommer inte att träffas mer. Efter att ha setts i stort sett varje vecka i ett år, så försvinner hon nu ur mitt liv.

Redan från första början har jag vetat att vi hade ett år. Jag är inte bra på avsked. Det är svårt. Därför underlättar det, delvis, att veta tidsramen. Då är jag från början inställd på när uppbrottet kommer att ske. Ändå är det aldrig enkelt. Uppbrott och avsked gör mig orolig.

För ovanlighetens skull har jag tyckt om min psykolog. Jag har trivts med henne. Trots att vi är jämngamla. Åldern gjorde mig ytterst tveksam från början, men jag anammade 'man ska ha ett öppet sinne'-mottot och det visade sig vara bra. Hon är faktiskt en av de vettigaste jag träffat. Nu står jag alldeles strax utan. I alla fall tills vidare. Hur ska det gå?

En gång i veckan. I ett år, nästan. Det är lång tid. En fast rutin. Jag har faktist funnit den ganska trivsam. Terapi är aldrig enkelt, men det underlättar om man faktiskt trivs med den man går hos. Det är en förutsättning. Dock är det inte alltid så lätt att hitta någon man verkligen trivs med. Utbudet är inte heller så stort. Vår tid blir ett positivt minne. Jag har lärt mig en hel del nytt om mig själv. Sett saker och ting ur nya perspektiv. Sett mitt gamla jag glimta förbi ibland.

Nu fortsätter min resa. På egen hand. Kanske kommer det förbli på egen hand. Kanske kommer någon ny att inta platsen hon haft. Tiden får utvisa. Oron finns där. Kastar skuggor. Jag har den under kontroll. I alla fall just nu. Ett steg i taget. Långsamt.

Fast innan avslut så ska dagens tid nyttjas. Det finns lite lösa trådar att försöka knyta ihop. Jag har med mig en present. Det är säkert inte brukligt. Tekniskt sett är den dock inte till henne utan till barnet i magen, hon är gravid. Det är garanterat emot reglementet. So what? Vår patient/psykolog-relation upphör när mina 45 minuter är slut. Dessutom förtjänar bebisen någon form av kompensation efter att ofrivilligt ha lyssnat på mig i så där 7 månader. Så dé så! Det är inget dyrbart. Bara en liten sak som var så himla söt!

En klok person, fråga mig inte vem, sa en gång att varje avslut är en början. Vi tror på det. Nu börjar nästa kapitel.


The Gift

1 år

För ett år sedan fick jag mitt första sms från J. Det känns som igår. Och ändå känns det som vi känt varandra så mycket längre. Det känns som att han alltid har funnits i mitt liv. Jag hoppas att han alltid kommer att finnas där. Tycker om att ha honom där. Tycker om honom!


Pontus the Frog

2011-08-07_14_01 (MMS)

Pontus the Frog


Vanilla latte & Biscotti på Wayne's

2011-08-07_12_28 (MMS)

Vanilla latte & Biscotti på Wayne's


Regnet över ner!

2011-08-07_11_42 (MMS)

Regnet över ner!


Milla

☆Milla☆
7 Augusti 1980 - 6 Februari 2004

I
dag har himlens finaste födelsedag.
Jag anar att det går vilt till där ovan molnen.
Önskar att jag fått vara med och fira dig.
Jag Saknar Dig!



Quem dii diligunt, adolescens moritur
Den Gudarna Älskar Dör Ung
-Plautus


Kantareller

Dagen har ägnats åt kantarelljakt. Vi har letat svamp på tyskt vis. Det vill säga - man åker långsamt ut med skogsvägar och spanar genom bilfönstret. Anders påstår att tyskar gör så. I BMW. Om det är sant? No idea. Säger Anders att de tyska turisterna gör så, så är det säkert så. Oavsett så fungerar tillvägagångssättet. Förvisso kändes det en aning fånigt om än ganska behändigt. Vi hittade kantareller. Det är huvudsaken.


En handfull av dagens fynd


Skoinköp

Min ena sko gick sönder under Uppsalavistelsen. Den liksom bara släppte i sulan och det som var mellan fot och sula ramlade ut. Jag kan ha skon på mig och samtidigt vara barfota. Air condition i skoväg fast kallt när det regnar.

Igår regnade det. Jag gick i sandaler. Därför bestämde Anders att vi skulle på skojakt. Vi hamnade till slut på Skopunkten. Jag behövde ett par skor. Jag använder ändå bara ett par i taget. Anders propsade envist på tre par eftersom man får det billigaste paret på köpet. Som hittat, enligt honom!

Jag provade snällt olika par. Hittade ett favoritpar. Anders tyckte att jag skulle köpa de skor som lett fram till favoritparet. Kvinnan som tillhörde personalen såg road ut över våran diskussion. Efter ett antal Som hittat! Rena fyndet! Nästan gratis! så kapitulerade jag och köpte snällt tre par skor. Vissa diskussioner kan man helt enkelt inte vinna.

Nu har jag tre par skor varav två par jag inte behöver. Det är inget problem. Enligt Anders kan jag använda dem nästa år. De var ju trots allt rena fyndet!
                         

Evolutionen á la Grodan

J har en son, Grodan 7 år. Häromdagen gav Grodan J sin teori om evolutionen, eller darwinismen.

"Först var vi ju apor som klättrade i träden och sen reste vi oss upp och sen blev vi danskar" (han är född och uppvuxen i Skåne)

Simple as that!
Vem sa att evolutionen behövde vara komplicerad?
Tyvärr hade Grodan ingen tes om oss icke-skåningar. Jag antar att vi var apor och sen reste oss. That's it. Enkelt.


...så möter man plötsligt en flock m bison!

2011-08-06_14_34 (MMS)

...så möter man plötsligt en flock m bison!


Borås Djurpark II

Detta inlägg tillägnas de tre ursöta björnungarna varav två inte kunde sluta busbråka. Otroligt underhållande att titta på!


Mama Bear





Vildarna
















Dagens Kommentar

"Jag kan ju nästan höra hur kropparna gnuggas mot varandra"

Min svåger kommenterar flugornas parande. Så är det.

Borås Djurpark I

Gårdagen tillbringades till största delen i Borås. Ett väldigt varmt och soligt Borås. Vi tillbringade några timmar med att ströva runt inne på Borås Djurpark. Det har blivit en årlig tradition. Parken är mysig och det är alltid roligt att titta på djuren.

I år tog vi även en tur med minitåget - premiär för min och Anders del. Det var en upplevelse, men jag såg inte mycket mer än träd. Nu har vi i alla fall provat på det. Föredrar helt klart att se parken till fots. Bildregn kommer dyka upp mellan varven. Börjar lite smått här.


Fika vid Vänga Mosse


Finn ett fel!


Stretchning och vila


En bongoantilop


Vacker!


Trött i värmen


Loket


Lilla kalven Eda


Huvudlös


Humboldtpingviner


Putsning


Simmare


Fru/Fröken Älg


Skogens Konung


Lekfull säl


Lattjare


Ello!


Trötthetstecken

När man tvättar händerna med tandkräm då vet man att man är trött. Det gjorde jag i onsdagskväll. Kan bara konstatera att tröttheten var total. Jag får vara glad att jag inte tog tvål på tandborsten. Det hade varit värre!


Anders tyckte att jag skulle köpa dessa sk...

2011-08-05_13_56 (MMS)

Anders tyckte att jag skulle köpa dessa skor. Det tyckte inte jag. Sen när har jag klack?


Sallad innan lunchen på Wallermans i Skövde

2011-08-05_13_08 (MMS)

Sallad innan lunchen på Wallermans i Skövde


Det regnar på schlätta idag!

2011-08-05_12_29 (MMS)

Det regnar på schlätta idag!


Kvällsdopp

2011-08-04_18_19 (MMS)

Kvällsdopp


Sen lunch på Lilla Krogen i Borås

2011-08-04_15_44 (MMS)

Sen lunch på Lilla Krogen i Borås


Håga

Tisdagen spenderades, som tidigare nämnts, i slapphetens anda. Framåt kvällen samlade vi dock ihop oss en aning och gav oss iväg till Håga för att promenera med Hamlet. En underbar solig kväll!





Nyckelpiga och spindel


Två nyckelpigor och en spindel


Herre på täppan (stenen)


Färg bland stenar


Blåklocka


Sniffare


På väg till Arlanda?


Färgklick


Kamouflerad gräshoppa


Hem Ljuva Hem

Då var man hemma på Västgötaschlätten igen. Lämnade Uppsala strax efter frukost. Det blev i och för sig kaffe och bulle med Anders när han dök upp också. Sen bar det av hemåt. Jag fick även en sightseeing i Enköping, där Anders växte upp. Det blev vägen utmed Vättern idag. Längesedan jag åkte där. Vi anlände Skövde några minuter innan 14:30 vilket innebar en halvtimme att äta lunch och sedan befinna sig hos psykologen. Det gick. Stress i värmen är dock inte att rekommendera. Man blir så varm!

Resten av eftermiddagen tillbringades lugnt och stilla i hemmets vrå. När vi närmade oss hemma så regnade det. Första gången på en vecka som regn syns till. Regnet försvann dock och solen återvände. Pappas köttbullar till middag och allmän seghet.

Kvällen går i kortspelets tecken. Skitgubbe idag. Heja mig! Jag vann två gånger av fyra. Det känns bra! Go me!Det blir dock en tidig kväll för mig. Trött och sliten. Det ska bli skönt att sova i ett svalt rum igen. Tack till den som uppfann fläkten!

I morgon väntar Borås Djurpark. Jag hade tänkt mig det på fredag, men Anders tyckte det var en bra idé för morgondagen. Borås it is! Det ska bli kul!

Fler Uppsalabilder kommer så småningom!


Korthand från helgens fyrmanswhist


Lunch på Spice'n Rice

2011-08-03_14_36 (MMS)

Lunch på Spice'n Rice


I Skövde - nästan hemma

2011-08-03_14_29 (MMS)

I Skövde - nästan hemma


On the Road

2011-08-03_10_35 (MMS)

On the Road


Hamlet längst in under soffan

2011-08-03_09_15 (MMS)

Hamlet längst in under soffan


Sista frukosten i Uppsala

2011-08-03_08_58 (MMS)

Sista frukosten i Uppsala


1st trasig sko...:-(

2011-08-02_20_19 (MMS)

1st trasig sko...:-(


Slappardag

Det har varit en slappardag här i Uppsala. Vi har inte gjort många knop. Visserligen blev det en tur till IKEA i värmen, men i övrigt har vi mest stönat över värmen i lägenheten. Lägenheten påminner om en bastu. Pust. Med andra ord har även denna dag varit fylld av solsken och värme. Härligt! Mindre härligt dock att befinna sig i en stad när det är varmt.

IKEA bjöd på lunch. Ja, vi fick givetvis betala men IKEA stod för tillagningen. Det är inte så illa. Jag är inte så förtjust i IKEAs mat. Den påminner mig alltför mycket om skolbespisningen och ganska smaklös mat. Därför nöjde jag mig med en smörgås innehållandes pesto, parmaskinka, mozzarella och grönsaker. Kaffe och ramlösa till det. Bäst av allt var nog kanelbullen. Kanelbullar är bästa fikabrödet. Mmmums! Det blev lite småshopping på IKEA - mest gröna växter till syster yster - innan vi några timmar senare lämnade stället.

Efter en tur genom Uppsala återvände vi till bastun och en glad liten Hamlet. Trots all päls verkar han finna svalka under allehanda möbler - framförallt soffan. Tyvärr kan jag inte undersöka om det är svalt under soffan - jag är för stor. Hmm. Orättvist! Det har lästs och mysts med Hamlet. Lite för varmt för att ha en pälsboll intill sig, men vad gör man inte för sötsaken?

Kvällen blir lugn. Jag ska plocka ihop mina saker. I morgon återvänder jag hemåt. Mamma blir kvar ytterligare några dagar. Anders hämtar mig i morgonbitti. Sedan blir det en roadtrip tillbaka ner till Västgötaschlätten! Klockan 15:00 har jag tid hos psykologen och eftersom det är näst sista gången kändes det dumt att avboka. Nu får jag ju dessutom några dagar tillsammans med Anders också. Så småningom får jag även träffa J. Längtar!

Hamlet vill även ta en svängom i Hågadalen ikväll, så vi funderar på att göra honom till viljes. Dock får det gärna bli lite svalare först.


Hamlet kikar fram från vad som verkar vara den svalaste platsen i lägenheten
i alla fall enligt honom


Måndagkväll i Uppsala

Vi strosade runt inne i Uppsala i måndags innan vi intog middagen på Tzatziki. Uppsala var i stort sett folktomt.
Restaurangen var däremot fullsatt.

Vatten


Broar


Gata


Restaurang Tzatziki


Gatunamn


Domkyrkan


Kyrktorn


Kärlekssten


Fotograf med utställning


Kvällssol


Sol över kyrkan


Uppförsbacke


Bifteki


Vattendrag

 
S:t Eriks källa


Kyrktorn


Domkyrkan


Nerförsbacke


Fika à la tisdag

2011-08-02_15_33 (MMS)

Fika à la tisdag


Övergiven i Ikeas djungel...

2011-08-02_14_13 (MMS)

Övergiven i Ikeas djungel...


Lunch @ Ikea

2011-08-02_13_26 (MMS)

Lunch @ Ikea


Viks Slott

Nämnde igår att vi även besökte Viks Slott igår. De bilderna kommer här.


Sett från parkeringen


Ett öppet fönster


Slottstorn


Picknickhund


Svante Arrhenius


Belysning


Gavel


Balkong





Prästkrage


Badplats


Badare


Vrålåk


Echinacea


Entré


Slottsgäss


Dinner @ Tzatziki

Gårdagens middag intogs på restaurang Tzatziki inne i Uppsala. Grekisk mat. Vi satt på den välfyllda uteserveringen precis vid vattnet och njöt av underbart god mat! Mums!


Smördegsinbakade och vitlöksmarinerade räkor med tzatziki


Bifteki


Tzatzikis uteservering


Entrén


Morgonmys med kuddtjuv

2011-08-02_09_28 (MMS)

Morgonmys med kuddtjuv


Turist i Uppsala

Solen har strålat över Uppsala hela dagen. Riktigt varmt har det varit. Vi ägnade dagen åt att vara lite kulturella genom att besöka Gamla Uppsala och Viks Slott. Det blev en improviserad lunchpicknick vid slottet i sällskap med Svante Arrhenius, statynRiktigt mysig dag


Uppsala Moské


Information är alltid bra


Ett vikingaskepp


Gamla Uppsala Museum - ut mot högarna

 

Gamla Uppsala Museum


Högarna


Gamla Uppsala Kyrka


Kyrkan


Kyrkporten


Klocktornet


Kyrkan genom lövverket


Odinsborg


Skylten


Högarna från baksidan


Vägvisare


Visdomsord


En liten katt smög runt utanför muséet...


...och sköt rygg åt Hamlet som lugnt låg och spanade


What Are Words - Chris Medina

Underbar låt!


Viks Slott

2011-08-01_13_57 (MMS)

Viks Slott


Badhund

Hamlet fick bada igår. Det var uppskattat. Han var en riktigt liten smutshund. Dessutom hade han glas i pälsen efter att syster ysters grannar krossat en burk med med kletigt innehåll i trappan och inte städat upp efter sig. Fy på dem! Han älskar verkligen att bada. Han älskar även att leka racerhund efteråt för att torka sig. Det är han bra på. Underhållande att titta på.


Nybadad


Inte riktigt sig lik


Våtrufsig


Petflasklek för att torka till


Morgon i Flogsta

Det underlättar om man lägger i bäddmadrassen i bäddsoffan. Det blir aningens mjukare då. Nu har jag en gnutta ont i ryggen. Speciellt i korsryggen. Jag kan inte påstå att jag sovit speciellt gott, men lite sömn har det blivit. Varmt har det varit också. Fick dessutom ett varmt mottagande av Hamlet när jag öppnade dörren nu på morgonen.

Nu är frukosten avklarad. Hamlet har fått och varit ute en sväng. Vi väntar på att syster yster ska komma hem från sin körlektion, så får vi se vad dagen har i sitt sköte. Det finns funderingar på att leka turister och utforska Uppsala ur en turistisk vinkel. Hamlet är sugen på äventyr i alla fall.


Sol över Flogsta


Balkongutsikt


RSS 2.0