☆World of Mica☆

För att hålla Åke stilla är stängda dörrar en nödvändighet. Man får helt enkelt stänga in sig med honom i ett rum. Det begränsar hans framkomlighet och håller honom i alla fall någorlunda stilla. Köket är det rum där han håller sig lugnast. Där kan han koppla av.

Det begränsar mig. Jag har absolut ingenting emot köket. Det är mitt vanligaste tillhåll: datorn står oftast här, jag har utsikt ut och ser om det kommer någon. Köket är en helt ok plats att vistas på. Däremot är det lite arbetsamt att vara stilla. Så fort jag rör på mig så ska Åke upp och röra på sig, vandra runt och sedan tar det en stund innan han kommer till ro igen. Man får helt enkelt planera in att göra flera saker samtidigt och därmed spara in på möjligheterna att störa honom.

Jag kan leva med det. Det stora problemet är att de stängda dörrarna ger mig lite noja. De får mig att känna mig fruktansvärt instängd. Lite som ett djur i bur. Egentligen vet jag inte varför. Det känns bara inte bra. Usch. Jag kan ju öppna dörrarna. Det är inte som att jag är inlåst, men det känns lite så. Oh well!


Prefer it like that!