☆World of Mica☆

Läste häromdagen ut "Just Kids" av Patti Smith. Poeten. Sångerskan. Konstnären. En underbar bok och självbiografi med många kända namn. Det är en hyllning till konsten, och framförallt en fantastisk kärleksförklaring till Robert Mapplethorpe. Underbar! Det glädjer mig enormt att Patti i år får ta emot Polarpriset!

"Årets bok!" Göran Greider

Tips: Just Kids finns även i en unik numrerad box med CD och Pattis diktsamling!

»Det var sommaren då Coltrane dog. Sommaren då Jimi Hendrix satte eld på sin gitarr och Kina sprängde en vätebomb. Det var uppror i Newark och protestmarscher mot Vietnamkriget. Världen stod på tröskeln till en ny tid. Det var kärlekens sommar. Det var sommaren som förändrade mitt liv. Det var sommaren då jag mötte Robert.«

Den heta sommaren 1967 lämnar Patti Smith hemstaden i New Jersey. Hon hoppar av sin lärarutbildning och tar sig till äventyret i New York. Hon är tjugo år gammal och har tröttnat på hemstadens inskränkthet. Hon vill få nya intryck och utvecklas. Och framför allt vill hon skapa. I New York träffar hon sin själsfrände Robert Mapplethorp. De två blir ett par och lever tillsammans i många år. Tillsammans med Robert kommer Patti rakt in i en miljö och atmosfär som sjuder av kreativitet och liv. Båda får de inspiration att utvecklas, och båda kommer de med tiden att nå stor berömmelse och revolutionera sina konstarter; han som fotograf och hon som musiker och poet.

Just Kids är en levande skildring av New Yorks avantgardistiska och spännande kulturliv i början av 70-talet. Här får vi möta författare, musiker och konstnärer, och många av dem har påverkat en hel generation och givit avtryck långt utanför New Yorks gränser. Här fanns Sam Shepard, Janis Joplin, Jim Morrison, Andy Warhol, Bob Dylan, William Burroughs, Tom Verlaine och många fler.

Just Kids är inte bara ett unikt tidsdokument utan också en varm och innerlig kärleksförklaring till en älskad vän.

Beskrivning lånad från AdLibris.

Först ut ur nyanlända bokpaketet att bli läst var "The Baby Planner" av Josie Brown. En lättläst chicklit-bok om en kvinna, Katie, som desperat längtar efter barn, men vars man ständigt skjuter det på framtiden eftersom han i själva verket inte alls vill ha barn. Hon får möjligheten att försörja sig som baby planner, dvs hon hjälper blivande mammor att hitta de bästa bebisprylarna som finns - sånt man inte ens visste att man ville ha eller behövde. Hon hjälper blivande föräldrar med allt från färg i barnkammaren, kläder och leksaker till au pair service, skolor osv. Väldigt amerikanskt! Det är som sagt en lättläst bok som rör sig runt ämnena familjer och familjekonsteallationer.

"Katie Johnson may make her living consulting with new moms on the latest greatest baby gadgets no parent should be without, or which mommy meet-ups are the most socially desirable, or whether melon truly is the new black, but the success of her marriage to her husband, Alex, depends on controlling her own urges toward motherhood.

He's adamant that they stay childless. Sure, Katie understands that he's upset over the fact that his out-of-town ex-wife rarely lets him see their ten-year-old son, Peter. But living vicariously through her anxious clients and her twin sisters' precocious children only makes Katie resent his stance more deeply.

While helping a new client—Seth Harris, a high tech entrepreneur who must raise Sadie, his newborn daughter, as a single parent after the tragic death of his wife in childbirth—maneuver the bittersweet journey from mourning husband and reticent father to loving dad, Katie’s own ideals about love, marriage, and motherhood are put to the test as she learns ones very important lesson about family: How we nurture is the true nature of love!"

Text lånad från Amazon

Tänkte passa på att kasta in ett boktips. Härom veckan läste jag "Mitt Liv Med Saddam" av Parisoula Lampsos & Lena Katarina Swanberg. Upptäckte den av en slump när jag gjorde min förra bokbeställning och tänkte att tja, varför inte. Så den lades till i varukorgen.

Boken var helt klart läsvärd. Man får följa Parisoulas liv från första mötet med Saddam Hussein och till hans död. Henns tillvaro i otrolig lyx till ett vanligt liv i Sverige. Ja, efter flykten från Irak bor hon numera i Sverige. Boken ger en inblick i hur livet såg ut i Irak under Saddams regim, och samtidigt får man en svag glimt av vem/hur Saddam var som människa. Det är en öppen berättelse där Parisoula blottlägger sitt liv. Och även om man kan förbanna den naiva 16-åringens dumhet kan man samtidigt förstå varför hon efter det handlat som hon gjort. Det är en berättelse som visar att alla människor bär en historia, att allt inte alltid är som det tycks vara - och att människan är beredd att offra mycket för dem hon älskar.

Skönheten och odjuret

Ett dramatiskt liv i skuggan av en fruktad diktator

Parisoula Lampsos träffar Saddam Hussein när hon just fyllt sexton år. Hon är enda dottern till en grekisk affärsman och dessutom påtagligt vacker. Saddam ska snart fylla trettio och är påläggskalv inom det allt mäktigare Baathpartiet. De förälskar sig och därmed är hennes öde beseglat.

"Varje familj i Irak har egna vredens och sorgens minnen av Saddam Husseins tid vid makten. En make som avrättats, söner som dött i krig eller döttrar som försvunnit spårlöst. Alla har något att minnas med avsky. Varje gång någon knackade på dörren var man rädd. Vem kommer? Vem tar vem? Vad händer? Skyldig eller oskyldig spelade ingen roll, att fråga efter orsaken var meningslöst.

För att förstå vad jag har att berätta måste man förstå dessa villkor. Saddam Hussein var en man som inte drog sig för att mörda sin egen familj. Varför skulle han skona mig?"

Författaren och journalisten Lena Katarina Swanberg har intervjuat Parisoula Lampsos under lång tid och skrivit den gripande, spännande och fasansfulla berättelsen om hennes dramatiska liv i skuggan av en fruktad diktator.

Bild och Text lånad från AdLibris

Trots att jag egentligen borde sätta lite fart, jag måste snart åka, så kände jag att jag bara måste nämna boken jag nyss läste: "Morgon i Jenin" av Susan Abulhawa. Det är närmare en vecka sedan jag läste ut den, men den lever kvar. Den berörde mig djupt. Som så många andra böcker där bakgrunden är verklighetsbaserad, även om personerna är påhittade. Ett boktips så här på måndagsmorgonen!

"Susan Abulhawa gestaltar de mänskliga aspekterna på en av vår tids mest svårbearbetade politiska konflikter och visar på varje människas behov av ett hemland, sammanhang och trygghet.

Palestina 1940. Olivodlaren Yehya Abulheja lever som hans förfäder gjort före honom med sin familj i den rofyllda byn Ein Hod. Men när staten Israel utropas 1948 krossas friden i Ein Hod för all framtid och samtliga invånare tvingas bort ifrån sina fädernehem och flyttas till ett flyktingläger i Jenin. Yehya tvingas fly med sin hustru Basima och deras vuxna söner Hasan och Darweesh. Under flykten rycks Yehyas barnbarn Ismael ur sin mor Dalias famn av en judisk soldat som överlämnar gossen i gåva till sin svårt traumatiserade hustru, en överlevare från Förintelsen. Lille Ismael växer upp som David Avaram och kommer som israelisk soldat att slåss mot sin biologiska familj.

I flyktinglägret i Jenin föder Hasans hustru Dalia ytterligare ett barn, dottern Amal som är bokens egentliga berättare. Amal överlever med nöd och näppe sexdagarskriget 1967 gömd i ett skyddsrum och hamnar så småningom i en flickskola i östra Jerusalem där hon får sin utbildning, för alltid skild från sin familj. När den israelisk-palestinska konflikten når sitt crescendo 1982 förlorar Amal i stort sett alla hon älskar i kriget i Libanon. Hon tvingas fly till USA och uppfostrar på egen hand sin nyfödda dotter Sara och skapar sig en egen tillvaro.

När Amal, många år senare, får besök i USA av en israelisk man vid namn David, på jakt efter sin rätta identitet, knyts de lösa trådarna i väven ihop och hon väljer att återvända till Mellanöstern med sin dotter. Tillsammans upptäcker de ett splittrat hemland som kanske aldrig mer blir sig likt."

Text och Bild lånad från AdLibris