Oro

Vaknade med kroppen full av oro. Ångest. Usch! Det var ett tag sedan sist. Kommer nog aldrig vänja mig vid den känslan. Jag har ju inte gjort det hittills. Tycker inte om hur ångesten smyger sig på. Borrar sig in. Väcker världens alla tvivel. Usch. Många tankar. Mängder med tvivel. Oro.

Oro och tvivel för framtiden. Ekonomi. J. Tänk om J försvinner? Min psykolog, som jag faktiskt tycker om, slutar om två veckor. Vad händer då? Vad ska jag studera? Ska jag lägga studier åt sidan och fundera på att jobba ett tag? Behöver svar. Försäkran. Just nu känner jag mig bara jagad. Stressad. Fångad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0